Daniel Sturesson´s blogg om politik & samhälle

Efter en väldig massa krångel så har jag valt att byta till blogspot, från och med idag så återfinns min blogg på:

www.danielsturesson.blogspot.com

Gamla inlägg blir dock kvar här.

Allt Gott!

Daniel

Ett ungt par från Helsingborg har anmält färjebolaget Scandlines för diskriminering. När Soheir ville köpa cigaretter till både sig själv och pojkvännen fick hon ett nej trots att svensken före i kön fick köpa dubbelt så många utan problem.

Soheir fick gå och hämta pojkvännen för att få köpa två paket, trots att det återigen var en svensk före i kön som köpte flera paket själv. När Soheir och hennes pojkvän frågade kassörskan om varför det var så fick de dessutom förklaringen att personalen blivit tillsagda att vara tuffare mot just invandrare som köpte en massa cigaretter. Dessutom fick paret utstå diverse utfall mot invandrare i allmänhet inför flera kunder.

Huruvida det stämmer att Scandlines har något slags policy om att särbehandla människor efter härkomst vet jag inte, om så är fallet är det väldigt allvarligt och ett bra motiv för att välja öresundsbron framöver. Men samtidigt så reagerar jag kanske ännu mer på det bemötande som Soheir säger sig ha fått av personalen. För den typ av utfall och kommentarer som beskrivs i hd´s artikel är tyvärr alldeles för vanliga. 

Man hör dem lite här och var, i en matkö, på en buss i fikarummet eller ute på stan - fördomarna som inte bygger på ett antagande om att människor som har en viss hudfärg eller bakgrund går att generalisera till grupper med vissa specifika (oftast negativa) egenskaper. Jag blir så ytterligt trött på det för jag tror att de flesta människor ser på människan som en individ i första hand snarare än ett anonymt ansikte för en etniskt formad grupp. Men samtidigt så kan vanliga kloka människor helt plötsligt komma dragande med åsikter om “invandrare” som om de vore någon slags homogen samling. 

Jag skulle först och främst vilja hävda att det är väldigt svårt att hitta så särdeles många gemensamma nämnare för de så kallade “svenskarna”. Jag menar: Vad säger egentligen att jag har mer gemensamt med en person som har helt andra intressen och värderingar än jag bara för att vi är svenskar än med en person som har samma hobbies men är bosatt i Ukraina, Kroatien eller Iran? Vi som kommer från Sverige kanske pratar samma språk och kollar på samma tv-program men det gör ju inte oss så särdeles lika.

Och om det är svårt att hitta något gemensamt för gruppen “svenskar”, mer än språket då, så måste det ju vara in absurdum svårt att hitta likheter inom gruppen “invandrare”. De som invandrat till Sverige kommer ju för allt i världen från runt 200 olika länder! Ändå kan folk säga att “invandrare” är och gör si eller så, det är så ogenomtänkt och fel men ändå hyfsat accepterat tyvärr. 

Det är trist men fördomar är ett globalt fenomen och man kan ju fråga sig varför vi människor i våra sinnen grupperar folk på helt godtyckliga sätt? Jag tror att det i grund och botten handlar om en kombination av rädsla för det som kan upplevas som främmande och en stor dos bekvämlighet. Det är nämligen lättare att tänka ditt och datt om andra människor än att försöka förstå dem och sätta sig in i deras situation. Men vi delar alla ansvaret för att bryta fördomar och barriärer som skiljer oss åt. Och om vi skall kunna leva tillsammans och fungera så är det också allas vår uppgift att mötas. 

Det är inte så att det är de som invandrar till Sverige som skall anpassa sig till något slags svenskt beteende och bli ”integrerade”. En sann integration får vi enbart när det är lika mycket mitt ansvar som svensk som det är den nyanländes att se till att alla får plats i vårt samhälle.

Champions League-finalen igår var dramatisk bortom beskrivning. Vilken match, jag tror att jag inte andades under flera ohälsosamt långa tidsperioder och då håller jag egentligen inte på något av lagen.
Inför matchen så kändes det mest naturligt att hålla på Man Utd då de har Ronaldo, sammanhållning, Ferguson och inte har Abramovitj. Och den första halvleken stod Manchester för en press som närmast kan liknas vid en invasion, men efter paus kom ett förvandlat Chelsea ut och spelade så enormt bra fotboll att man blev förvånad.

Ett avgörande på straffar är alltid grymt, det var till och med grymmare än vanligt igår och Terry´s tårfyllda ansikte efteråt skulle nog få ett stenhjärta att mjukna. Snart är det EM, jag hoppas på många trevliga stunder framför Tv´n men snälla låt mig slippa så små marginaler som det var igår när Sverige spelar jag är tveksam till att jag skulle fixa det.

I praktiken fungerar de ickedetonerade bomberna som landminor och det finns studier som säger att upp till 98% av offren för klustervapnen är civila. Landminor förbjöds för drygt 10 år sedan mot bakgrund av den stora andelen civila offer men att förbjuda klustervapen har visat sig svårare då flera mäktiga länder inte är med på båten.

Nu tänker kanske många att vi i Sverige gör allt i vår makt för att stoppa en så hemsk typ av vapen, men det kunde inte vara mer felaktigt. Sverige är tyvärr ett av de länder som motsätter sig ett totalförbud. Man kan ju sannerligen fråga sig hur i hela världen vi kan vara så dumma, och tyvärr så är svaret riktigt trist. Vi vill inte förbjuda klustervapen av den enkla anledning att vi själva säljer dem.

Det finns de som menar att svenska Bombkapsel 90 är bättre och skonsammare mot civila än andra klustervapen, men även om skulle vara fallet så kan jag inte se det som annat än skamligt att vi inte lägger ner försäljningen och helhjärtat börjar verka för att alla sorters klustervapen skall förbjudas.

Läs mer om konferensen i Dublin och Sveriges ställningstagande i frågan här:
SVD
Der Spiegel (engelska)

Alliansmajoriteten i min hemkommun Klippan jobbar på för att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag. Det är en enormt bra idé menar jag. Barn är i en väldigt känslig utvecklingsperiod såväl fysiskt som psykiskt mellan 1 och 3 års ålder. Det finns många barn som klarar av tillvaron på dagis hur bra som helst men då barn är olika så bör det finnas något slags stöd för de familjer som väljer att sköta barnomsorgen själva.

För den som inte hunnit sätta sig in i hela tanken med vårdnadsbidraget så kommer här en kort summering av hur det förhoppningsvis kommer att funka i Klippan:

Vårdnadsbidraget betalas ut till föräldrar som har barn mellan 1 och 3 års ålder som inte finns med i den kommunala barnomsorgen. Beloppet som betalas ut är 3000 kr per barn och månad (skattefritt), syftet med bidraget är att föräldrar som av någon anledning vill vara hemma med sina barn lite längre än den period som täcks av föräldrapenningen skall få lite ekonomisk uppmuntran. Bidraget går dock inte att kombinera med en del andra bidrag, som exempelvis socialbidrag. Att ta skattemedel till att finansiera detta är inte direkt kontroversiellt då en dagisplats kostar mer än dubbelt så mycket för kommunen.

Som jag ser det så finns det en hel rad skäl till att backa vårdnadsbidraget. Det ger föräldrar möjlighet att i lite större mån styra hur länge de vill ha sina barn hemma och är mindre fyrkantigt än dagens system där barnen helst skall in på dagis på 1-årsdagen, oavsett om de hunnit mogna tillräckligt för att hantera den nya miljön och föräldrarnas frånvaro.

Nu finns det ju också en del som är kritiska till vårdnadsbidraget. Jag kan medge att det inte är perfekt men vill ändå påstå att det är ett steg i rätt riktning, och för att hjälpa alla andra att genomskåda en del dåliga motargument så kommer här en lista på 6 dåliga skäl att avfärda vårdnadsbidraget:

1. “Det är en kvinnofälla.”
Man kan ju tycka att allt som ger föräldrar valmöjligheter är potentiella kvinnofällor, men det förutsätter att man instämmer i några antaganden:
       A. Kvinnor är inte kloka nog att fatta beslut som berör dem själva
       B. Män ogillar att ta hand om barn, särskilt de egna barnen
       C. Därför måste politiker ta hand om de dumma människorna och fatta beslut åt dem.
Det är mycket möjligt att man kan tycka så men då bör man ju genast även verka för att frånta sambos och gifta en rad andra beslut som; vem som skall ta föräldraledigt, vem som skall sköta disk och tvätt, vem som skall hämta-lämna-barnen osv.

2. “3000 kr är ju alldeles för lite.”
Jo det är väl sant men 0 kr är betydligt mindre. Det är ju inte så särskilt lätt att leva på 3000 kr i månaden men tanken är att föräldrar skall kunna dra ner på arbete för att ta hand om barnen och få de 3000 kronorna som en hjäålp och uppmuntran. Detta argument är närmast komiskt när det kommer från socialdemokrater, för de har ju absolut inget intresse av att erbjuda ett ännu högre bidrag.

3. “Det gäller bara för barn som är mellan 1 och 3 år.”
Det är förvisso sant men idag får föräldrar bara ekonomiskt stöd för att ta hand om barnen tills att de fyllt ett år, att de skall kunna få stöd lite längre är ju knappast en försämring. Det finns dessutom forskning som säger att barn är väldigt känsliga för infektioner i just denna ålder samt att barn är som mest känsliga för separationer från exempelvis föräldrarna runt ett års ålder. 

4. ”Mina skattepengar skall inte användas till att sköta omsorgen om någon annans barn.”
Det går dina skattepengar redan till, kommunen subventionerar dagisplatser med ca 7000-8000 kr per månad och barn. Att skattepengar används till att stödja olika varianter av barnomsorg är ganska logiskt då skattepengar även finansierar skolgång mm. Om inga skattepengar skulle gå till barnomsorg så skulle knappast någon ha råd att skaffa barn, vilket ju vore otroligt trist.

5. “Det kommer att leda till att färre arbetar.”
Det är nog sant att det kan medföra att fler personer väljer att skära ner på förvärvsarbetet under perioder, men samtidigt så är ju bidraget inte så stort att det ersätter en lön, varför det inte kommer att leda till några massuppsägningar precis. Dessutom så är det i varje fall för mig viktigt att föräldrar spenderar tid med sina barn, allt kan ju inte mätas i skatteintäkter. Livet är mer än kronor och ören.

6. “Det leder till en sämre kommunal barnomsorg.”
Om väldigt många föräldrar väljer att ta hand om sina barn själva så innebär det ju så klart att det blir färre barn på dagis och därmed mindre resurser till dagisverksamheten, dock inte mindre resurser per barn. Dessutom så är väl den kommunala barnomsorgen till för barnen och inte tvärtom, eller?

Såja, då var några dåliga skäl till att avfärda vårdnadsbidraget avklarade. Sammanfattningsvis så kan man ju säga att vårdnadsbidraget inte är perfekt men att det har många fördelar. Om Du som läser har frågor eller kommentarer så är Du dessutom väldigt välkommen att mejla mig på: daniel.sturesson@kdu.se
  

Droger på internet är lättillgängliga men lika riskfyllda som rysk roulett, enligt dagens DN. Det är alltid positivt när det lyfts fram hur farliga droger är oavsett vad en del vill göra gällande. Det är däremot desto tristare att se hur dubbeltydigt budskapet från olika delar av samhället ofta blir när det gäller droganvändande. 

För samtidigt som det från flera håll lyfts fram faror och risker så är flera av de människor som många unga ser upp till, som exempelvis Amy Winehouse och Pete Doherty tydligt drogberoende. Men trots deras missbruk så får de fortsätta i stort sett som vanligt och ges lite av en gräddfil undan många av de konsekvenser som deras agerande borde få. Detta är ju självklart negativt för alla unga som riskerar att få en osunt positiv syn på droganvändning men det är ju dessutom ytterligt negativt för personerna Pete och Amy som ju inte verkar må så särdeles bra.

Det är för mig både tragiskt och förvånansvärt att skivbolag och konsertarrangörer struntar fullständigt i att en del av de artister som de anlitar har allvarliga missbruksproblem. Om jag själv hade haft ett allvarligt drogberoende så skulle jag önska att min arbetsgivare markerade ordentligt och såg till att jag hamnade i rehabilitering, det finns ju dessutom lagkrav i Sverige på att en arbetsgivare i en sådan situation skall göra en rehabiliteringsutredning. Men allt sånt verkar skivbolag glömma bort. Mer likgiltiga arbetsgivare får man nog leta efter.

Nu vet jag att man lätt kan framstå som moraliserande och mossig när man kritiserar droganvändande bland artister, men vi borde nog alla ställa oss frågan vad vi skulle tycka om någon vi älskade fick förstöra sitt liv genom missbruk utan att deras arbetsgivare lyfte ett finger.

Missbruk är nämligen negativt för dig själv oavsett vad du heter. Jag är övertygad om att Amy Winehouse skulle må mycket bättre av att läggas in på rehab än av att fortsätta sjunga “No, no, no”.

Nu har officeren som gjorde anmälan tydligen utsatts för påtryckningar och “på olika sätt tvingats till tystnad”. Det är anmärkningsvärt men tyvärr är jag inte så särdeles förvånad. Min erfarenhet från att ha jobbat med värnpliktiga runt om i landet är att kårandan är stark på de flesta regementen, men på de “hårdaste” förbanden är den väldigt stark.

Jag minns väl när en värnpliktig på samma regemente som den aktuelle officeren kommer ifrån blev hotad med en pistol av ett befäl under en övning 2002. Händelsen blev känd och befälet fick av personalansvarsnämnden sju dagars löneavdrag. Ja just det sju dagars löneavdrag för att ha knackat ett troligen skarpladdat vapen mot en underordnads hjälm och sagt “skall jag glocka dig?”. Än mer absurt blev det av att dåvarande regementschefen till media sade att man nu verkligen “satt ner foten” mot den typen av beteende på regementet.

I ett civilrättsligt mål hade det rört sig om grovt olaga hot vilket kan ge fängelse i några år. Men ingen av de närvarande ville anmäla, det var ju bara på skämt och så vidare. Kontentan var att officeren fick ta sina sju dagar utan lön och i övrigt fortsätta som vanligt.

Jag är en stark anhängare av att vi hjälper människor i länder där fred och stabilitet är en bristvara genom att skicka fredsbevarande, eller vid behov fredsframtvingande, trupper till konflikter. Jag är också övertygad om att de trupper vi har utspridda i världen gör ett väldigt bra jobb. Men när då något går fel så är det bara så förbenat viktigt att detta kommer upp i ljuset för att vi skall kunna behålla vår trovärdighet.

Jag hoppas ÖB kommer att på allvar ryta till både internt och externt och säga att trakasserier mot den som påtalar felaktigheter är absolut oacceptabelt. För vi vill väl inte att en oskriven lag i försvaret skall lyda: Tuffa soldater anmäler inte. 

KDU Östergötland skrev i ett internt dokument att könsrollerna är “Att könsrollerna är resultatet av tusentals år av visdom”. Detta har uppmärksammats av politikerbloggen och sannolikt kommer det att uppmärksammas på ännu fler håll framöver.

Enligt ordföranden för distriktet så är det bara ett skämt. Jag tror förvisso att det var ett skämt, men samtidigt menar jag att det är allvarligt att ens skämta om en sån sak. Ella Bohlin har föredömligt nog redan varit ute och kritiserat uttalandet. Det gör hon rätt i, korkade skämt som detta är precis det som skapar en negativ bild av vårt förbund hos en del människor.

Det är trist och visar med pinsam tydlighet att vi fortfarande har en del att göra med jämställdheten i KDU.

Och resultatet är positivt, hela 80% av de tillfrågade tycker att individer och samhälle har ett ansvar för att aktivt minska sin klimatpåverkan. Jag hoppas att så många som möjligt nu också kommer på lördag och får bra tips om vad de kan göra. 

Svd har en artikelserie om raggning och närhet i relationer. Först ut var en kille som ger kurser i pick-up (eller raggningsknep helt enkelt). Idag intervjuas en professor och en journalist om varför vissa söker kvantitet i relationer snarare än närhet.

Den typen av “tänka efter före” hållning verkar ganska så obefintlig i pick-up kulturen. En dansk författare skrev en gång: “Leta inte efter någon att gå till sängs med, leta istället efter någon som du vill vakna upp bredvid”. Vore nog inte så fel om pick-up folket tog åt sig lite av den tanken.