Daniel Sturesson´s blogg om politik & samhälle

Idag började rättegången mot ungdomarna i “mopedgänget” i Rödeby. Det är bra att en rättsprocess kommer igång men tyvärr kommer denna markering från samhällets sida alldeles för sent. För att hindra att ungdomar fastnar i ett brottsligt beteende så är det viktigt att de får tidiga och tydliga signaler på att det inte är acceptabelt att bryta mot lagar. En rättsprocess kommer ofta igång så pass långt efter att ett brott begåtts att allt för många unga hinner begå nya brott innan de får ta några konsekvenser av det första brottet.

För att förebygga att unga hamnar i upprepad brottslighet så behövs nya sätt att ta sig an frågan. Jag har idag för Kristdemokraterna i Klippans räkning lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen om att införa s.k. bekymmringssamtal i Klippan. Vi tror att bekymmringssamtalen kommer att bli ett effektivt verktyg för att minska ungdomsbrottsligheten.

Kolla gärna skrivelsen här nedan:

Skrivelse om bekymringssamtal för Klippans kommun,

Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet så är det enbart 8% av ungdomsbrotten som klaras upp. Samhället missar ofta chansen att hjälpa ungdomar ut ur brottslighet när de är som mest mottagliga för en förändring. Det behövs nya arbetssätt för att effektivt kunna minska ungdomsbrottsligheten.

Enligt företrädare för Unga-KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) som arbetar med att hjälpa unga ur brottslighet är det för unga förbrytare särskilt viktigt att markeringar från samhället är både tidiga och tydliga. En ung person som begår ett brott är som mest mottaglig för en förändring direkt efter att brottet begåtts, dagens långa handläggningstider gör istället att unga ibland hinner begå nya brott innan de får ta konsekvenserna av ett tidigare brott. Dessutom är många brott som begås av unga mindre omfattande samt svårbevisade vilket bidrar till att det sällan väcks åtal mot unga.

Ett annat problem är att det ofta finns brister i kommunikationen mellan de olika myndigheter som borde vara inblandade i att hjälpa unga som begår brott. Denna problematik blev väldigt aktuell i och med Karlskrona kommuns internutredning av det uppmärksammade Rödeby-målet. Socialförvaltningen i Karlskrona hade inte kännedom om mer än en av de fem polisanmälningar som gjorts av familjen som trakasserades av ett ungdomsgäng.

För att minska ungdomsbrottsligheten så behövs det nya sätt att ta sig an de unga som begår eller misstänks för brott. Det är dessutom viktigt att alla berörda delar av kommunens verksamhet samverkar för att hjälpa unga som håller på att fastna i ett brottsligt beteende.

En lösning på den problematik som lyfts fram i denna skrivelse är så kallade bekymringssamtal. Bekymringssamtalen är en metod som tagits fram av polis och myndigheter i Norge och innebär att en ungdom som misstänks för ett brott eller som är med i gängbildningar som misstänks vara inblandade i brott kan kallas att tillsammans med sina föräldrar träffa representanter för Polisen och Socialförvaltningen. Detta sker i en serie av samtal där man diskuterar brott och vilka konsekvenser de kan få samt diskuterar den unges situation i skola och på fritiden. Samtalen skapar utrymme för reflektion hos ungdomarna och deras föräldrar och hjälper dem att förändra situationen.

Bekymringssamtalen är frivilliga vilket gör att det inte krävs en rättsprocess för att de skall kunna påbörjas. De kan sätta igång direkt efter att en polisanmälan inlämnats eller då det finns skäl att anta att den unge är inblandad i brottsliga aktiviteter. Samtalen skapar ett forum där ungdomar tillsammans med sina föräldrar kan få hjälp att hitta vägar ut ur negativa mönster.

Med bekymringssamtal får de unga en tidig och tydlig markering från samhällets sida och dessutom skapas förutsättningar för en bättre samverkan mellan berörda myndigheter för att minska ungdomsbrottsligheten.

Vi föreslår mot bakgrund av detta:

 

att Kommunstyrelsen i Klippan ges i uppdrag att verka för att bekymringssamtal införs för unga i Klippans kommun.

 

 

En svensk 23-åring räddade en hel familj från en brand i Oslo. Det är upplyftande att läsa om människor som riskerar sitt liv för att rädda andra, sanningen är ju dessutom den att det oftast är någon annan än ambulans eller polis som upptäcker en människa i nöd först. Men det krävs ju kunskap för att agera rätt i en sådan situation, 23-åringen berättar att han bara gjorde som han lärt sig i skolan.

Det är väldigt bra att de allra flesta i Sverige får första hjälpen-utbildning under skoltiden men det finns alltid en risk att den kunskapen inte kommer alla till del och inte minst att man med tiden glömmer bort ganska mycket. Detta har man tagit fasta på i Kalifornien där man insett att frivilliga krafter ibland är minst lika viktiga som uttryckningspersonalen. Ett omfattande arbete pågår med att se över hur man kan tillvarata och utbilda volontärer på bästa sätt, inte bara för olyckor utan även andra saker som långvariga strömavbrott mm. Läs lite om initiativet här.

Samtidigt som att ett sådant initiativ absolut inte kan ersätta brandmän, poliser och sjukvårdspersonal (det är inte heller tanken i Kalifornien) så kan det vara ett bra komplement. Definitivt något för oss i Sverige att snegla på.